Vaccin efter att man utsatts för smitta

De flesta tänker på vaccin som något man tar i förväg, men vid vattkoppor kan vaccination ibland göra nytta även efter att man utsatts för smitta. Det kallas postexpositionsvaccination och kan, om det ges tillräckligt snabbt, förhindra eller mildra sjukdomen hos den som inte är immun. För vissa riskgrupper kan i stället färdiga antikroppar ges. Gemensamt för båda är att tidpunkten spelar stor roll – kontakta därför vården tidigt.

Vaccination efter smitta kan ibland förhindra sjukdomen

Om en person som inte är immun mot vattkoppor utsätts för smitta kan en snabb vaccination i vissa fall hindra att sjukdomen bryter ut, eller göra den lindrigare om den ändå kommer. Detta brukar kallas postexpositionsprofylax. Förutsättningen är att vaccinet ges inom en kort tid efter att man utsatts – ju tidigare, desto bättre möjlighet att det ska göra nytta.

Vaccinet mot vattkoppor är ett levande försvagat vaccin. Läs mer om vaccinet mot vattkoppor och hur det fungerar.

Tanken bakom postexpositionsvaccination är att kroppen ska hinna bygga upp ett försvar innan viruset hunnit etablera sig fullt ut. Eftersom vattkoppor har en inkubationstid på ett par veckor finns det ett kort fönster där en snabb vaccination kan hinna före sjukdomen. Hur väl det lyckas beror på flera saker, bland annat hur lång tid som gått och vem det gäller, och det är just därför en individuell bedömning behövs i stället för en generell regel. Vill du förstå hur smittan överförs kan du läsa om hur vattkoppor smittar.

Tidpunkten är avgörande

Det som skiljer vaccination efter smitta från vanlig förebyggande vaccination är att tiden är knapp. För att en postexpositionsvaccination ska ha bäst möjlighet att fungera behöver den ges inom några dagar efter att man utsatts. Därför är det viktigt att inte vänta utan höra av sig till vården så snart man vet att man kan ha smittats.

För riskgrupper kan antikroppar ges i stället

Det levande vaccinet passar inte för alla. Personer med kraftigt nedsatt immunförsvar, gravida och nyfödda kan i stället behöva en annan typ av skydd: färdiga antikroppar, så kallat immunglobulin. Antikropparna ger ett mer omedelbart men tillfälligt skydd och kan minska risken för ett allvarligt förlopp hos den som är särskilt känslig.

• Antikroppar (immunglobulin) kan vara ett alternativ för riskgrupper.
• Det är särskilt aktuellt vid nedsatt immunförsvar.
• Även gravida och nyfödda kan vara aktuella – vården bedömer.

Skillnaden mellan de två tillvägagångssätten är värd att förstå. Ett vaccin lär kroppens eget immunförsvar att känna igen viruset, men det tar tid och förutsätter att immunförsvaret fungerar tillräckligt väl. Färdiga antikroppar ger i stället ett mer omedelbart men tillfälligt skydd, ungefär som att låna ett försvar tills risken passerat. För den som inte kan eller bör få det levande vaccinet kan antikroppar därför vara ett viktigt alternativ.

Vården bedömer vad som passar dig

Vad som är lämpligt – vaccination, antikroppar eller att avvakta – avgörs alltid av vården utifrån vem det gäller, hälsotillstånd och hur lång tid som gått sedan smittotillfället. Det går inte att säga på förhand vilket alternativ som passar i ett enskilt fall. Därför är en individuell bedömning så viktig.

Kontakta vården tidigt

Eftersom skyddet är mest effektivt när det ges snabbt är det bästa rådet enkelt: hör av dig tidigt. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning, eller din vårdcentral, och berätta att du eller någon i familjen kan ha utsatts för vattkoppor. Då kan vården avgöra om en åtgärd behövs medan den fortfarande kan göra nytta.

Vill du veta vilka som annars rekommenderas vaccin, läs vem bör vaccinera sig. Se även våra råd om att skydda andra mot smitta.

Det kan kännas ovant att kontakta vården "för säkerhets skull" när man ännu inte är sjuk, men just vid vattkoppor är det ofta rätt. Skillnaden mellan att höra av sig samma dag och att vänta en vecka kan vara skillnaden mellan att en åtgärd hinner göra nytta eller inte. Detta gäller särskilt om du eller någon i hushållet tillhör en riskgrupp, eller om du är osäker på om du haft vattkoppor tidigare. Vården är van vid sådana frågor och kan snabbt avgöra om något behöver göras eller om det räcker att hålla uppsikt.

För dem som planerar vaccination i lugnt skede, snarare än efter en akut smittsituation, finns annan information att läsa. Den ordinarie vaccinationen fungerar annorlunda än en åtgärd efter smitta: då handlar det om ett planerat skydd i förväg. Det levande vaccinet är detsamma, men sammanhanget skiljer sig. Är det aktuellt för dig kan du läsa om vattkoppor i barnvaccinationsprogrammet 2027 och om att vaccinera sig privat. Den som redan utsatts för smitta bör däremot inte vänta på en planerad tid, utan höra av sig direkt så att vården kan bedöma om en snabb åtgärd är möjlig.

Hur snabbt måste vaccinet ges efter smitta?

Det behöver ges inom kort tid – några dagar – för att ha bäst möjlighet att förhindra eller mildra sjukdomen. Exakt vad som gäller i ditt fall avgör vården. Det viktiga är att inte vänta, utan ta kontakt så snart du vet att du kan ha smittats.

Vem kan få antikroppar i stället för vaccin?

Antikroppar (immunglobulin) kan vara ett alternativ för dem som inte bör få det levande vaccinet, exempelvis personer med kraftigt nedsatt immunförsvar, gravida och nyfödda. Vården gör alltid en individuell bedömning av vad som är lämpligt.

Hjälper vaccination efter smitta om jag redan fått utslag?

När sjukdomen redan brutit ut med utslag är det för sent för förebyggande vaccination mot just det tillfället. Då handlar det i stället om egenvård och att vid behov söka råd. Kontakta vården om du är osäker på var i förloppet du befinner dig.