Vattkoppor vid nedsatt immunförsvar

Personer med nedsatt immunförsvar löper störst risk för ett allvarligt förlopp vid vattkoppor. Hos dem kan sjukdomen bli kraftig och mer utdragen, och risken för komplikationer är högre. Den här gruppen, och deras närstående, bör alltid kontakta vården vid misstänkt vattkoppor eller vid kontakt med smitta – gärna tidigt, eftersom förebyggande insatser har bäst effekt om de sätts in i rätt tid.

Vilka räknas som att ha nedsatt immunförsvar?

Immunförsvaret kan vara försvagat av olika orsaker. Exempel på personer som kan ha nedsatt immunförsvar är:

• personer som behandlas med cellgifter eller annan immundämpande behandling
• personer som tar vissa läkemedel mot till exempel autoimmuna sjukdomar
• personer som genomgått en organtransplantation
• vissa medfödda eller förvärvade immunbristtillstånd

Graden av påverkan varierar, och det är vården som avgör vad som gäller i det enskilda fallet. Är du osäker på om du eller en närstående tillhör gruppen, ta upp det med din behandlande läkare. Även en kortare period av kraftig immundämpning, till exempel under en behandlingsomgång, kan ha betydelse, och det är därför värt att fråga vården hur just din behandling påverkar risken.

Varför blir vattkoppor allvarligare?

Ett försvagat immunförsvar har svårare att hålla tillbaka viruset. Det kan leda till fler blåsor, ett längre förlopp och en ökad risk för att viruset sprider sig till inre organ, till exempel lungorna med lunginflammation som följd. Det är därför tidig kontakt med vården är så viktig – bedömning och eventuell behandling kan göra stor skillnad för hur förloppet utvecklas.

Symtom att vara extra uppmärksam på

För den som har nedsatt immunförsvar är det klokt att reagera tidigare än annars. Var uppmärksam på ett utslag som fortsätter att breda ut sig efter flera dagar, blåsor som ser infekterade ut, ihållande hög feber, andningsbesvär, kraftig huvudvärk eller ovanlig slöhet. Vid sådana tecken bör vården kontaktas utan dröjsmål, och vid andningspåverkan, kramper eller svårväckthet ska akut vård sökas. Se de samlade varningstecknen och när du ska söka vård.

Vad gäller vid kontakt med smitta?

Om en person med nedsatt immunförsvar utsatts för smitta och inte är säkert immun bör vården kontaktas omgående. Förebyggande behandling med antikroppar (immunglobulin) eller antivirala läkemedel kan bli aktuell, och tidpunkten är viktig för effekten. Eftersom även bältros orsakas av samma virus kan kontakt med bältrosblåsor också innebära smittrisk för den som inte haft vattkoppor. Beslut om förebyggande åtgärder tas alltid av vården utifrån personens situation.

Vaccin vid nedsatt immunförsvar

Eftersom vaccinet är levande och försvagat kan personer med kraftigt nedsatt immunförsvar oftast inte vaccineras, då även ett försvagat virus kan ställa till problem. I stället är det extra viktigt att personer i deras närhet är immuna eller vaccinerade, så att de inte för smitta vidare. Detta blir alltmer relevant i takt med att vaccinet införs i barnvaccinationsprogrammet 2027. Beslut om vaccination – av personen själv eller av närstående – tas alltid av läkare. Se skydda andra.

Behandling vid nedsatt immunförsvar

Får en person med nedsatt immunförsvar vattkoppor sköts behandlingen av vården och inte enbart med egenvård hemma. Antivirala läkemedel används oftare i denna grupp än hos i övrigt friska personer, och behandlingen kan i vissa fall ske på sjukhus så att förloppet kan följas noga. Den som är extra känslig bör därför inte avvakta, utan ta kontakt så snart symtom eller smitta misstänks. Beslut om läkemedel och vårdnivå tas av läkare utifrån personens situation.

Så skyddar omgivningen den som är extra känslig

• Se till att hushållet är immunt eller vaccinerat där det är möjligt, så att smitta inte tas hem.
• Undvik kontakt med personer som har pågående vattkoppor eller bältros tills de är smittfria.
• Var uppmärksam på tidiga symtom, och ha en plan för hur ni snabbt når vården vid behov.
• Var noga med handhygien i hemmet om någon i hushållet är sjuk, och tänk på att viruset även sprids via luften.

Mer om hur du minskar smittspridning finns under smitta i hemmet. Tänk också på att en person med bältros i hushållet kan vara en smittkälla för den som aldrig haft vattkoppor, så även sådana fall bör hanteras med försiktighet kring den som är extra känslig.

Den här texten ger allmän, källgranskad information. Vad som gäller för just dig eller din närstående avgörs alltid av behandlande läkare, som känner till hälsotillstånd och behandling. Är du osäker – tveka inte att höra av dig till vården eller ringa 1177.

Vanliga frågor

Vad ska jag göra om jag har nedsatt immunförsvar och utsatts för vattkoppor?

Kontakta vården omgående, även om du ännu inte har några symtom. Förebyggande behandling kan vara aktuell, och den har bäst effekt om den ges i rätt tid. Vänta inte med att höra av dig.

Kan jag vaccineras mot vattkoppor om jag har nedsatt immunförsvar?

Vid kraftigt nedsatt immunförsvar ges oftast inte det levande vaccinet, men det är alltid läkaren som gör bedömningen utifrån din situation. För närstående kan vaccination tvärtom vara ett viktigt sätt att skydda dig. Se vem bör vaccinera sig.

Kan man få vattkoppor flera gånger vid nedsatt immunförsvar?

De flesta är immuna efter genomgången sjukdom, men vid nedsatt immunförsvar kan skyddet i vissa fall vara svagare, och ett nytt insjuknande är då mindre sällsynt än hos andra. Av samma skäl är även risken för att det vilande viruset vaknar som bältros förhöjd. Läs mer under kan man få vattkoppor två gånger.

Vad gör jag om jag är osäker på min risk?

Är du osäker på hur din sjukdom eller behandling påverkar risken vid vattkoppor är det bäst att fråga din behandlande läkare, som känner till din situation. Du kan också ringa 1177 för rådgivning. Det är bättre att höra av sig en gång för mycket än att avvakta vid misstänkt smitta.