Vem får vattkoppor?

Vem får vattkoppor? I princip alla som inte tidigare haft sjukdomen eller vaccinerats kan smittas, eftersom viruset är extremt smittsamt. I praktiken är vattkoppor dock framför allt en barnsjukdom – i Sverige har de allra flesta haft vattkoppor redan innan de börjar skolan. Förloppet är oftast milt hos friska barn, medan vuxna och vissa grupper löper större risk för ett kraftigare förlopp.

Vattkoppor är vanligast hos barn

Eftersom varicella-zoster-viruset sprids så lätt där många barn vistas tillsammans – på förskolor och i skolan – insjuknar de flesta barn någon gång mellan ett och tio års ålder. För ett i övrigt friskt barn brukar förloppet vara milt: några dagars lätt feber, trötthet och ett kliande utslag som läker på en till två veckor. Den största utmaningen är oftast att lindra klådan och hjälpa barnet att sova. Vi har en utförlig sida om vattkoppor hos barn, och praktiska råd finns under lindra klådan och egenvård hemma.

Vuxna kan också få vattkoppor – och oftare kraftigare

Den som inte haft vattkoppor som barn kan mycket väl få sjukdomen som vuxen. Hos vuxna är förloppet ofta kraftigare, med högre feber, fler blåsor och en längre sjukdomsperiod. Vuxna löper också en något större risk för komplikationer som lunginflammation. Av den anledningen bör vuxna som misstänker vattkoppor som regel kontakta vården för bedömning – ring 1177 för rådgivning. Mer finns på sidan om vattkoppor hos vuxna. Även tonåringar tenderar att få ett något kraftigare förlopp än yngre barn.

Grupper som löper särskilt stor risk

Vissa grupper bör vara extra uppmärksamma eftersom sjukdomen där kan bli allvarligare. Kontakta alltid vården om någon i dessa grupper utsatts för smitta eller insjuknar:

• Gravida utan tidigare immunitet – viruset kan i sällsynta fall påverka fostret, och insjuknande nära förlossningen innebär risk för det nyfödda barnet. Se vattkoppor och graviditet.
• Nyfödda och spädbarn – särskilt om mamman inte är immun, eftersom barnet då saknar skyddande antikroppar. Se vattkoppor hos spädbarn.
• Personer med nedsatt immunförsvar – till exempel vid cellgiftsbehandling, vissa läkemedel eller sjukdomar som påverkar immunförsvaret. Se nedsatt immunförsvar.

Kan man få vattkoppor flera gånger?

För de allra flesta gäller att man bara får vattkoppor en gång i livet. Efter genomgången sjukdom bygger immunförsvaret upp ett skydd som i regel håller livet ut, något vi förklarar närmare under orsaken och viruset. Att få vattkoppor en andra gång är mycket ovanligt men kan i sällsynta fall förekomma, särskilt om det första förloppet var mycket milt eller vid nedsatt immunförsvar. Vi går igenom detta på sidan kan man få vattkoppor två gånger.

Hur vanligt är vattkoppor i Sverige?

Vattkoppor är inte anmälningspliktigt i Sverige, så det finns inga exakta siffror på antalet fall varje år. Folkhälsomyndigheten bedömer dock att i princip alla barn smittas innan vuxen ålder så länge ingen allmän vaccination funnits. Eftersom varje årskull omfattar ungefär lika många barn brukar man tala om i storleksordningen omkring 100 000 fall per år, men det är en uppskattning och inte ett uppmätt tal. Att sjukdomen är så vanlig och ändå förebyggbar är en viktig anledning till att vaccinet nu införs – se nästa avsnitt.

Spelar det roll vid vilken ålder man får vattkoppor?

Ja, åldern påverkar både förloppets svårighetsgrad och risken för komplikationer. Hos små och förskolebarn är förloppet oftast mildast, medan både tonåringar och vuxna tenderar att bli mer sjuka med högre feber, fler blåsor och längre förlopp. Allra mest uppmärksam bör man vara kring de allra yngsta spädbarnen och vid graviditet. Det är en del av förklaringen till att man infört vaccination i barndomen – barn som vaccinerats slipper risken att smittas senare i livet då sjukdomen ofta är besvärligare. Hur länge ett typiskt förlopp varar går vi igenom under hur länge varar vattkoppor.

Smittar barnet andra i familjen?

Mycket sannolikt, om någon i familjen inte tidigare haft vattkoppor eller vaccinerats. Viruset är så smittsamt att i princip alla mottagliga i ett hushåll brukar insjukna, ofta med ett par veckors mellanrum eftersom det följer virusets inkubationstid. Det är värt att tänka igenom om någon i hushållet tillhör en riskgrupp – till exempel en gravid utan immunitet, ett spädbarn eller en person med nedsatt immunförsvar – så att den personen kan kontakta vården i tid. Praktiska råd finns under smitta i hemmet och skydda andra mot smitta.

Vad betyder vaccinationsprogrammet 2027 för vem som drabbas?

Sverige inför vaccin mot vattkoppor i det allmänna barnvaccinationsprogrammet från och med 2027, efter ett regeringsbeslut hösten 2025. På sikt väntas detta göra att betydligt färre barn får vattkoppor, vilket också innebär mindre smittspridning till de grupper som löper störst risk. Tills programmet är i full effekt kommer dock många fortfarande att smittas. Vill du vaccinera dig eller ditt barn redan nu kan du läsa om att vaccinera sig privat och om vem som bör vaccinera sig.

Får man lindrigare vattkoppor om man är vaccinerad?

Ja. Vaccinet ger ett gott skydd, men i ovanliga fall kan en vaccinerad person ändå få vattkoppor – och då nästan alltid i en mildare form med färre blåsor och lindrigare symtom. Detta beskrivs närmare under kan vaccinerade få vattkoppor.

När är vattkoppor som mest besvärligt för den drabbade?

Oavsett ålder brukar de jobbigaste dagarna vara när utslaget är som mest utbrett och klådan som värst, ofta några dagar in i förloppet. Hos barn handlar det mest om att stå ut med klådan och få sömnen att fungera, medan vuxna oftare även känner sig allmänt sjuka med feber och värk. För de flesta vänder det inom en vecka, och hela förloppet brukar vara över på en till två veckor. Vill du se hur det typiskt utvecklas dag för dag finns en överskådlig tidslinje under vattkoppor dag för dag, och hur länge det hela pågår beskrivs under hur länge varar vattkoppor.

Bör jag kontakta vården om mitt barn fått vattkoppor?

För ett i övrigt friskt barn med ett milt förlopp behövs oftast ingen vård – sjukdomen sköts hemma med egenvård. Ring däremot 1177 för rådgivning om barnet är mycket sjukt, har hög feber som inte ger med sig, blir märkbart sämre eller om något i utslaget oroar dig. Vägledning finns under när du ska söka vård.