Källgranskad svensk faktasida
Misstänker du vattkoppor hos ditt barn eller dig själv? Här får du raka svar om symtom, smitta, behandling och vaccin.
Varje ämne har en lättläst översikt och fördjupande artiklar. Klicka dig vidare.
Viruset bakom, vem som drabbas och hur du känner igen utslaget.
Första tecknen, feber, blåsorna och hela förloppet dag för dag.
Lindra klådan, rätt febernedsättande och vad du ska undvika.
Hur länge det smittar, inkubationstid och regler för förskolan.
Vaccinet, det nya barnvaccinationsprogrammet och vem som bör vaccinera sig.
Barn, vuxna, gravida, spädbarn och personer med nedsatt immunförsvar.
Vad du ska hålla koll på och när du ska söka akut vård.
Samma virus senare i livet – så hänger vattkoppor och bältros ihop.
någon får svårt att andas, blir ovanligt slö eller svår att väcka, får nackstelhet och kraftig huvudvärk, kramper, eller om blåsorna blir kraftigt rodnade, svullna och varbildande. Det gäller särskilt nyfödda, gravida utan tidigare immunitet och personer med nedsatt immunförsvar. Ring 112 vid akut läge, annars 1177. Läs mer under varningstecken.
Vattkoppor (latin varicella) är en av de mest smittsamma sjukdomar vi har, och de flesta svenskar går igenom den någon gång under barndomen. För ett i övrigt friskt barn är vattkoppor oftast obehagligt men ofarligt – kroppen läker själv på en till två veckor. Samtidigt är det fullt förståeligt att bli orolig första gången utslaget dyker upp, särskilt om den som är sjuk är vuxen, gravid eller nyfödd. På den här sidan får du en lugn och saklig överblick, och kan sedan klicka dig vidare till fördjupande artiklar om varje del.
Kortfattat börjar vattkoppor ofta med lätt feber och trötthet, snabbt följt av ett kliande utslag med små vätskefyllda blåsor. Det finns ingen medicin som botar sjukdomen – behandlingen går ut på att lindra klådan, sänka febern på rätt sätt och hålla koll på de tecken som gör att du bör kontakta vården. Nedan går vi igenom det viktigaste.
Vattkoppor orsakas av varicella-zoster-viruset, ett virus i herpesfamiljen. Det är samma virus som långt senare i livet kan vakna igen och ge bältros. Viruset sprids mycket lätt, både genom luften och genom kontakt med vätskan i blåsorna, och bland ovaccinerade i samma hushåll smittas nästan alla som inte tidigare haft sjukdomen. När du väl haft vattkoppor är du i regel skyddad för resten av livet – läs mer om vem som får vattkoppor.
Det mest typiska för vattkoppor är att utslaget syns i flera stadier samtidigt: röda prickar, vätskefyllda blåsor och intorkade skorpor sida vid sida. Varje fläck går igenom samma resa – från prick till knottra, blåsa och skorpa – och nya utslag tillkommer i omgångar under flera dagar. Utslaget börjar ofta på bålen, i ansiktet eller i hårbotten och sprider sig sedan utåt. Det kan också sitta på känsliga ställen som i munnen och underlivet. Är du osäker på om det verkligen är vattkoppor hjälper vår guide om hur du känner igen utslaget, och vi har även en sida med bilder på hur det ser ut.
Efter att man smittats dröjer det vanligen 14–16 dygn (ibland 10–23) innan de första symtomen visar sig. Sedan kommer några dagars feber och utslag, där klådan ofta är som värst dag tre till fem. Därefter torkar blåsorna in och läker. För en överskådlig bild har vi byggt en tidslinje som visar vattkoppor dag för dag, från smitta till läkta skorpor. Hela förloppet brukar vara en till två veckor hos barn, och något längre hos vuxna.
Vattkoppor smittar redan ett par dagar innan utslaget syns och fram tills alla blåsor har torkat in till skorpor – oftast fem till sju dagar efter att utslaget började. Då räknas man som smittfri. Eftersom smittan börjar innan man ens vet att det är vattkoppor är den svår att stoppa helt. Ett barn kan återgå till förskola och skola när blåsorna torkat och barnet orkar delta. Läs mer om hur länge vattkoppor smittar och om hur du skyddar känsliga personer i omgivningen.
I ett hushåll där någon fått vattkoppor smittas oftast de syskon som inte tidigare haft sjukdomen. De brukar insjukna ungefär två veckor efter det första barnet, eftersom smittan följer inkubationstiden. Det kan alltså bli flera omgångar i rad, vilket är bra att vara förberedd på. God handhygien och att inte dela handdukar och sängkläder med den sjuke minskar spridningen något, även om det sällan går att helt undvika smitta inom familjen. Har du själv haft vattkoppor är du nästan alltid immun och kan ta hand om den sjuke utan att smittas. Mer konkreta råd finns under smitta i hemmet.
De flesta fall sköts helt hemma. Det viktigaste är att dämpa klådan, så att blåsorna inte kliats sönder – det minskar risken för både infektioner och ärr. Kylande medel, svala bad, luftiga kläder, korta naglar och vid behov receptfri antihistamin hjälper mot klådan. Se till att den sjuke dricker ordentligt och får vila.
Viktigt om febernedsättande: vid feber är paracetamol förstahandsval. Undvik ibuprofen och andra NSAID vid vattkoppor, och ge aldrig acetylsalicylsyra (t.ex. Treo eller Magnecyl) till barn – det kan ge det livshotande Reyes syndrom. Använd inte heller hydrokortisonkräm på blåsorna. Mer finns under feber och smärta.
Hör av dig till 1177 om febern är hög i mer än fyra dygn eller återkommer, om en blåsa blir kraftigt röd, svullen och varig, om klådan blir outhärdlig eller om den sjuke inte kan dricka. Alla vuxna med vattkoppor bör kontakta vården. Sök akut vård, eller ring 112, vid andningssvårigheter, kraftig slöhet eller svårväckthet, nackstelhet med svår huvudvärk eller kramper. Vår sida om när du ska söka vård och listan över varningstecken hjälper dig att bedöma läget.
För de flesta barn är vattkoppor ofarligt, men i vissa grupper kan sjukdomen bli allvarligare. Vuxna får ofta ett kraftigare förlopp, och gravida utan tidigare immunitet, nyfödda och personer med nedsatt immunförsvar bör vara extra uppmärksamma och kontakta vården tidigt – ibland kan förebyggande behandling ges. En vanlig fråga är också om man kan få vattkoppor två gånger; svaret är att det är ovanligt men inte helt omöjligt.
En vanlig fråga är om man kan resa eller flyga med vattkoppor. Svaret är att man bör vänta tills man är smittfri – det vill säga tills alla blåsor har torkat till skorpor. Flygbolag kan neka ombordstigning för en synligt smittsam passagerare, och i ett trångt flygplan eller en buss utsätter man lätt andra resenärer, inte minst gravida och personer med nedsatt immunförsvar. Insjuknar någon i familjen strax före avresa är det därför ofta klokare att skjuta upp resan. Mer om detta finns under vattkoppor på resa.
Den goda nyheten är att vattkoppor brukar vara ett avslutat kapitel på ett par veckor. När alla är friska igen kan det vara skönt att planera nästa resa – kanske en solsemester till Kanarieöarna när vintern känns lång, eller en längre resa till Thailand. Då räcker det att den som varit sjuk är smittfri och pigg igen; genomgångna vattkoppor är inget hinder för att resa.
Det finns ett säkert och effektivt vaccin mot vattkoppor som ges i två doser. En stor nyhet är att Sverige inför vaccinet i det allmänna barnvaccinationsprogrammet från 2027, efter ett regeringsbeslut hösten 2025. Det innebär att alla barn kommer att erbjudas vaccinet kostnadsfritt, och att ovaccinerade barn upp till 18 år ska kunna ikappvaccineras. Fram till dess går det att vaccinera sig privat. Läs mer om vem som bör vaccinera sig.
Även efter att vattkopporna läkt försvinner viruset aldrig helt. Det ligger vilande i kroppen och kan långt senare vakna och ge bältros, ett smärtsamt utslag i ett band på ena kroppshalvan. Man kan inte smittas av bältros, men en person med bältros kan smitta den som aldrig haft vattkoppor – med just vattkoppor. Hur det hänger ihop förklarar vi under sambandet mellan bältros och vattkoppor.
Vår ambition: att vara Sveriges tydligaste och mest pålitliga sida om vattkoppor. Allt innehåll bygger på öppet redovisade källor – framför allt 1177 Vårdguiden och Folkhälsomyndigheten – och vi är en oberoende faktasida, inte en vårdgivare. Vid frågor om symtom, kontakta alltid 1177, och ring 112 vid akut läge.