De flesta får vattkoppor som barn, men den som undgått sjukdomen kan få den som vuxen. Hos vuxna blir förloppet ofta kraftigare än hos barn, med högre feber, mer uttalad sjukdomskänsla, fler blåsor och större risk för komplikationer. Av den anledningen bör alla vuxna som får vattkoppor kontakta vården, gärna tidigt i förloppet, för rådgivning och bedömning.
Det viktigaste i korthet
- Vuxna får ofta ett kraftigare förlopp än barn och har större risk för komplikationer.
- Kontakta vården (ring 1177) redan vid misstanke – antiviral behandling kan i vissa fall vara aktuell om den sätts in tidigt.
- Använd paracetamol mot feber och värk. Undvik NSAID och acetylsalicylsyra.
- Håll dig borta från gravida, nyfödda och personer med nedsatt immunförsvar tills du är smittfri.
- Sök akut vård vid andningsbesvär, kraftig påverkan, nackstelhet eller kramper.
Varför drabbas vuxna ofta hårdare?
Orsaken är inte helt klarlagd, men vuxnas immunförsvar tycks reagera kraftigare på viruset, vilket ger mer uttalade symtom. Det är vanligt med flera dagars hög feber, huvudvärk, muskelvärk och en påtaglig sjukdomskänsla redan innan utslaget blommat ut. Vuxna har också en högre risk för komplikationer än friska barn, framför allt lunginflammation. Risken är ytterligare förhöjd för rökare, gravida och personer med nedsatt immunförsvar. Det betyder inte att alla vuxna blir svårt sjuka – många klarar sig med ett besvärligt men okomplicerat förlopp – men det förklarar varför vården vill bedöma vuxna fall.
Vem bland vuxna har inte haft vattkoppor?
Eftersom vattkoppor länge varit en vanlig barnsjukdom i Sverige har de flesta vuxna haft den och är immuna utan att alltid minnas det. De som kan sakna immunitet är bland annat personer som vuxit upp i länder där sjukdomen är mindre spridd, och en mindre andel som helt enkelt undgått smitta som barn. Är du osäker kan vården ta ett blodprov som visar om du har skydd – läs mer om vem som oftast är immun under vem får vattkoppor och om varför man oftast bara får sjukdomen en gång under kan man få vattkoppor två gånger.
Så ser förloppet ofta ut
Många vuxna känner sig riktigt sjuka. Efter inkubationstiden kommer ofta allmänsymtom som feber och värk, följt av det kliande blåsutslaget. Blåsorna kan vara fler och förloppet något mer utdraget än hos barn. Du kan jämföra med det typiska förloppet dag för dag. De flesta vuxna blir ändå friska igen, men det är vanligt att vara hängig och hopplöst trött en tid efteråt.
Vad bör du göra som vuxen?
- Kontakta vården (ring 1177) redan när du misstänker vattkoppor. För vissa vuxna kan antiviral behandling vara aktuell, men den har bäst effekt om den sätts in tidigt – beslut tas av vården.
- Lindra symtomen som vid övrig egenvård: klådlindring, febernedsättande, vila och rikligt med vätska.
- Använd paracetamol mot feber och värk. Undvik NSAID (till exempel ibuprofen) och acetylsalicylsyra. Se feber och smärta.
- Håll dig borta från gravida, nyfödda och personer med nedsatt immunförsvar tills du är smittfri, och tänk på vattkoppor och jobbet.
Egenvård som lindrar besvären
Vila, rikligt med dryck och svala, luftiga kläder hjälper de flesta. Klådan kan lindras med kylande medel och svala bad, ungefär som hos barn – se lindra klådan. Har du blåsor i munnen kan sval, mild mat och dryck kännas bättre. Låt skorporna sitta kvar och falla av själva, och håll huden ren för att minska risken för hudinfektion och ärr. Sammanställd egenvård finns under egenvård hemma.
När ska du söka akut vård?
Vuxna bör vara extra uppmärksamma på tecken på allvarligare sjukdom, särskilt sådant som rör andningen och allmäntillståndet.
Sök akut vård eller ring 112 om du får svårt att andas, hostar med bröstsmärta, blir kraftigt allmänpåverkad, får nackstelhet och svår huvudvärk eller kramper. Andningspåverkan vid vattkoppor ska alltid bedömas snabbt. Se varningstecken.
Tänk på dem omkring dig
Som vuxen med vattkoppor är du smittsam, ofta redan innan utslaget brutit ut och tills alla blåsor torkat in. Det är särskilt viktigt att hålla avstånd till gravida som inte vet om de är immuna, till nyfödda och till personer med nedsatt immunförsvar, eftersom sjukdomen kan bli allvarlig för dem. Viruset sprids både via luften och vid kontakt med blåsorna. Läs mer under hur smittar vattkoppor och skydda andra. På arbetsplatsen kan du behöva stanna hemma tills du är smittfri – se vattkoppor och jobbet.
Kan vaccin förebygga vattkoppor hos vuxna?
Ovaccinerade vuxna som inte haft vattkoppor kan överväga vaccination, särskilt om de arbetar inom vård och omsorg eller med barn, eller planerar graviditet och inte är immuna. Är du osäker på om du haft vattkoppor kan vården vid behov ta ett blodprov som visar om du har skydd. Vaccinet är levande och försvagat, så för gravida och personer med kraftigt nedsatt immunförsvar görs en särskild bedömning. I vissa fall kan vaccin också ges kort efter att en ovaccinerad person utsatts för smitta, för att mildra eller förhindra sjukdom – det är en bedömning som vården gör.
Vanliga frågor
Är vattkoppor farligare för vuxna än för barn?
Hos vuxna är förloppet ofta kraftigare och risken för komplikationer som lunginflammation större än hos friska barn. Därför bör alla vuxna med vattkoppor kontakta vården. De flesta blir ändå friska, men sjukdomen kan kännas påtagligt mer ansträngande än hos barn.
Bör jag vara sjukskriven när jag har vattkoppor?
De flesta är för sjuka och dessutom smittsamma under den mest aktiva fasen, så det är vanligt att stanna hemma tills man är smittfri och allmäntillståndet tillåter. Smittfri brukar man räknas som när alla blåsor torkat in. Eftersom man är smittsam redan innan utslaget brutit ut hinner man dock ofta sprida viruset innan man vet om att man är sjuk. Läs mer under vattkoppor och jobbet och hur länge smittar det.
Kan jag ta ibuprofen mot febern?
NSAID som ibuprofen bör undvikas vid vattkoppor. Använd i stället paracetamol mot feber och värk i rekommenderad dos, och kontakta vården om du är osäker eller om febern inte ger med sig. Acetylsalicylsyra ska inte heller användas. Läs mer under feber och smärta.