Vattkoppor förknippas främst med små barn, och de flesta äldre i Sverige hade sjukdomen redan som barn. Då har kroppen byggt upp ett skydd som i regel håller i sig livet ut, vilket gör att äldre sällan får vattkoppor på nytt. Den fråga som är mest relevant med stigande ålder är i stället en annan: samma virus som ger vattkoppor kan ligga vilande i kroppen och senare vakna som bältros.
Det viktigaste i korthet
- De flesta äldre har haft vattkoppor som barn och är därmed immuna.
- Att få vattkoppor på nytt som äldre är ovanligt.
- En ovaccinerad äldre person utan tidigare vattkoppor kan i sällsynta fall få ett kraftigare förlopp.
- Den stora frågan med åldern är att viruset kan vakna som bältros.
- Vid oklar sjukdomshistoria eller oro – ring 1177 för rådgivning.
Varför äldre sällan får vattkoppor
Vattkoppor är så pass smittsamt att en mycket stor andel av befolkningen har haft sjukdomen innan vuxen ålder, ofta redan i förskoleåldern. När man väl haft vattkoppor utvecklar immunförsvaret ett skydd som vanligen är livslångt. Därför är de allra flesta äldre redan immuna, och det är ovanligt att drabbas en gång till. Vill du läsa mer om detta finns artikeln om om man kan få vattkoppor två gånger.
Hur ett första insjuknande ser ut hos vuxna beskriver vi i vattkoppor hos vuxna – mycket av det gäller även för äldre som av någon anledning aldrig haft sjukdomen.
En sak som ibland skapar onödig oro är osäkerhet kring den egna sjukdomshistorien. Många äldre minns inte säkert om de haft vattkoppor, helt enkelt för att det var så länge sedan och för att de var små. Men eftersom sjukdomen var så utbredd förr i tiden är sannolikheten mycket stor att man haft den, även om man inte minns det. Om det av något skäl är viktigt att veta säkert – till exempel inför en behandling eller om man tillhör en riskgrupp – kan vården hjälpa till att reda ut immunläget. Då är 1177 en bra första kontakt för rådgivning om hur man ska tänka.
När en äldre person inte haft vattkoppor
I sällsynta fall finns det äldre som varken haft vattkoppor som barn eller är vaccinerade. För dem är vattkoppor fortfarande möjligt att få vid smitta, och hos vuxna och äldre tenderar förloppet att bli något mer påfrestande än hos små barn. Det kan innebära mer feber, fler blåsor och en längre tid av att känna sig riktigt sjuk.
Risken för ett besvärligare förlopp ökar generellt med åldern och om man dessutom har andra sjukdomar eller ett nedsatt immunförsvar. Det betyder inte att man ska vara rädd, men att det är klokt att hålla kontakt med vården om en äldre ovaccinerad person insjuknar. Allmänna råd om symtom och egenvård finns i avsnittet om behandling och egenvård.
Den verkliga frågan med åldern: bältros
Det som gör vattkoppsviruset särskilt relevant för äldre är att det inte försvinner ur kroppen efter att man tillfrisknat. Viruset drar sig tillbaka och ligger vilande i nervsystemet. Med åren, när immunförsvaret naturligt blir lite svagare, kan det vakna igen och då ge bältros – ett smärtsamt, ofta ensidigt utslag med blåsor.
Bältros blir vanligare med stigande ålder. Sambandet mellan barndomens vattkoppor och senare bältros är väl etablerat, och det är detta som gör att äldre bör känna till vad bältros är och dess varningstecken, snarare än att oroa sig för att få vattkoppor på nytt.
Att förstå det här sambandet hjälper också till att rätta till en vanlig förväxling. Äldre som får ett blåsigt, smärtsamt utslag tänker ibland att de "fått vattkoppor igen", men i nästan alla fall handlar det om bältros – viruset som vaknat på nytt – och inte om en helt ny vattkoppsinfektion. Symtomen skiljer sig dessutom: bältros ger ofta ett band av blåsor på ena sidan av kroppen och brännande smärta, medan vattkoppor sprider sig mer jämnt över hela kroppen. Mer om hur de hänger ihop finns i artikeln om sambandet mellan bältros och vattkoppor.
Bältros är inte detsamma som vattkoppor, men orsakas av samma virus som vaknat på nytt. Den som aldrig haft vattkoppor kan däremot smittas av vätskan i bältrosens blåsor och då utveckla vattkoppor – inte bältros.
Vaccin och förebyggande för äldre
För äldre handlar den förebyggande frågan oftast om bältros snarare än om vattkoppor. Det finns vaccin mot bältros som riktar sig särskilt till äldre, och om det är aktuellt för dig eller en anhörig är det bäst att prata med en läkare eller vårdcentral om vad som rekommenderas i just din situation.
När det gäller själva vattkoppsvaccinet är det främst inriktat på barn – vattkoppor ska föras in i barnvaccinationsprogrammet 2027. Allmän information om det finns i avsnittet om vaccin mot vattkoppor och i artikeln om barnvaccinationen 2027. För en äldre person som aldrig haft vattkoppor och som av särskilda skäl vill veta om vaccination är aktuell är det bästa rådet att prata med vården om den individuella situationen, eftersom det väger in ålder, hälsotillstånd och eventuella läkemedel.
När bör en äldre person söka vård?
För en i övrigt frisk äldre med lindriga besvär räcker oftast egenvård och vila. Sök däremot kontakt med vården, exempelvis via 1177, om en äldre person får hög och ihållande feber, blir påtagligt allmänpåverkad, får andningsbesvär, eller om utslaget ser infekterat ut. Vid kraftig, plötslig försämring eller andnöd ska man inte vänta – ring 112. Mer om alarmerande tecken finns i artikeln om varningstecken.
Vanliga frågor
Kan man få vattkoppor som gammal?
Det är ovanligt, eftersom de flesta äldre haft vattkoppor som barn och är immuna. Den som aldrig haft sjukdomen och inte är vaccinerad kan dock smittas, och hos äldre kan förloppet bli något kraftigare.
Är vattkoppor farligare för äldre än för barn?
Hos vuxna och äldre tenderar vattkoppor att bli mer påfrestande än hos små barn, särskilt vid andra sjukdomar eller nedsatt immunförsvar. De flesta äldre är dock redan immuna och drabbas inte alls.
Hänger bältros ihop med vattkoppor man hade som barn?
Ja. Bältros orsakas av samma varicella-zoster-virus som ger vattkoppor. Efter vattkopporna ligger viruset vilande och kan senare vakna och ge bältros, något som blir vanligare med åldern.