Vaccination mot vattkoppor i andra länder

Vattkoppor är en sjukdom som förekommer över hela världen, men hur länderna hanterar den skiljer sig åt. Flera länder har under lång tid erbjudit allmän vaccination mot vattkoppor till alla barn, medan Sverige först nu inför det i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Här tittar vi närmare på den internationella bilden, varför Sverige nu följer efter och vad ett brett vaccinationsprogram brukar leda till.

Allmän vaccination i andra länder

I till exempel USA har vaccinet mot vattkoppor ingått i de allmänna rekommendationerna under många år, och flera europeiska länder erbjuder också vaccination till alla barn. I andra länder har vattkoppor länge betraktats som en mild barnsjukdom som de flesta går igenom utan allmän vaccination. Det finns alltså ingen enhetlig linje internationellt: synen har skilt sig åt mellan länder och förändrats över tid, i takt med att kunskapen vuxit och erfarenheterna från de länder som vaccinerar brett blivit fler.

Hur ser det ut i Norden och Europa?

Även inom Europa har länderna gjort olika. Vissa har infört allmän barnvaccination, medan andra under lång tid valt att vaccinera enbart utvalda riskgrupper, exempelvis ovaccinerade ungdomar och personer med nedsatt immunförsvar. Sverige har hittills tillhört den senare gruppen, men inför nu allmän vaccination från 2027. Det är värt att komma ihåg att rekommendationer kan se olika ut och ändras över tid, och att det är den svenska linjen från Folkhälsomyndigheten som gäller för dig som bor här. Vi avstår från att i detalj räkna upp enskilda länders aktuella program, eftersom dessa uppgifter förändras.

Varför Sverige inför vaccinet 2027

Efter ett regeringsbeslut hösten 2025 införs vaccinet i det svenska allmänna barnvaccinationsprogrammet från 2027. Folkhälsomyndigheten förbereder införandet under 2026, och ovaccinerade barn upp till 18 år ska erbjudas kostnadsfri ikappvaccinering. Bakgrunden och tidslinjen beskrivs närmare på sidan om vaccinationsprogrammet 2027. Att Sverige följer efter andra länder är en del av en bredare utveckling där fler väger in nyttan av att förebygga sjukdomen i stället för att se den enbart som en oundviklig barnsjukdom.

Vad kan vi lära av andra länders erfarenheter?

När ett land inför allmän vaccination går det att följa effekterna under flera år, och det är just sådana erfarenheter som ligger till grund för bedömningar i nya länder. Generellt pekar erfarenheterna åt samma håll: färre fall, färre allvarliga sjukdomsförlopp och minskad belastning på sjukvården. Samtidigt följs långsiktiga frågor, som hur ett brett vaccinationsprogram påverkar förekomsten av bältros i befolkningen, noga över tid. Det är en av flera anledningar till att uppföljning över många år är viktig, och till att rekommendationer kan justeras när ny kunskap tillkommer.

Vad allmän vaccination väntas leda till

Erfarenheter från länder med breda vaccinationsprogram pekar på att allmän vaccination i regel leder till färre fall av vattkoppor i samhället. När många är skyddade minskar smittspridningen, vilket även gynnar dem som av medicinska skäl inte kan vaccinera sig, exempelvis spädbarn och personer med nedsatt immunförsvar. Med färre infektioner förväntas också färre av de komplikationer som sjukdomen ibland kan ge.

• Färre fall av vattkoppor totalt sett.
• Minskad smittspridning i samhället.
• Färre allvarliga komplikationer.

Hur stor effekten blir, och hur snabbt, beror på hur stor andel av barnen som vaccineras. Det är därför sådant som följs upp över tid i de länder som infört breda program. Vi avstår från att ange exakta procenttal, eftersom de varierar mellan länder och studier.

Skydd för dem som inte kan vaccineras

En av de viktigaste effekterna av bred vaccination är det indirekta skyddet. När en stor andel av en befolkning är immun får viruset svårare att spridas, vilket gynnar dem som av medicinska skäl inte själva kan vaccineras – exempelvis nyfödda, gravida som inte är immuna och personer med nedsatt immunförsvar. Det är en del av motiveringen bakom att gå från att vaccinera enbart riskgrupper till att erbjuda vaccinet brett.

Vattkoppor i ett historiskt perspektiv

Synen på vattkoppor har förändrats i takt med att kunskapen om viruset och dess komplikationer ökat. Tidigare sågs sjukdomen i många länder främst som en ofarlig barnsjukdom, men i dag väger fler länder in nyttan av att förebygga den. Eftersom samma virus senare kan ge bältros följs de långsiktiga effekterna av bred vaccination noga. Hur kunskapen vuxit fram beskrivs på sidan om fakta och historik.

Varför har länder gjort olika?

Att länder valt olika vägar beror på flera saker: hur sjukdomsbördan ser ut, hur sjukvården är organiserad och hur man värderat nyttan mot kostnaden. Där vattkoppor länge betraktats som en mild barnsjukdom har steget till allmän vaccination tagits senare, medan andra länder tidigt vägt in även de relativt få men allvarliga fallen. I takt med att fler länder samlat erfarenhet av breda program har underlaget för beslut blivit bättre, vilket är en del av bakgrunden till att Sverige nu inför vaccinet.

Vad det betyder för dig

Oavsett hur andra länder gör är det de svenska rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten som gäller här. Vill du eller ditt barn vaccinera er innan programmet införs går det att göra privat, och vem som har mest nytta av det beskrivs under vem bör vaccinera sig. Vid frågor om din egen situation är det alltid bäst att kontakta vården eller ringa 1177.

Vanliga frågor

Har vattkoppor utrotats i länder som vaccinerar alla barn?

Allmän vaccination har i flera länder gjort vattkoppor betydligt ovanligare, men det innebär inte att sjukdomen helt försvunnit. Hur stor effekten blir följs över tid i de länder som infört vaccinet.

Påverkar det mig vid utlandsresa?

Den här sidan handlar om hur olika länder hanterar vattkoppor. För din egen del är det de svenska rekommendationerna som gäller. Vid resa kan det vara klokt att tala med vården, särskilt om du eller ditt barn inte haft vattkoppor och inte är vaccinerade.