Vattkoppor har följt mänskligheten i tusentals år och är fortfarande en av våra vanligaste barnsjukdomar. Här samlar vi bakgrundsfakta om sjukdomen – från namnets ursprung och dess långa historia till hur vanlig den är i Sverige i dag och vad som händer när vaccinet införs i barnvaccinationsprogrammet.
Det viktigaste i korthet
- Namnet syftar på de små, vattenfyllda blåsorna (kopporna).
- På latin: varicella – inte att förväxla med smittkoppor (variola).
- Att vattkoppor och bältros är samma virus klarlades under 1900-talet.
- Vaccinet utvecklades på 1970-talet och används brett i många länder.
- Sverige inför vaccinet i barnvaccinationsprogrammet från 2027.
Varför heter det vattkoppor?
Namnet syftar på de små, klara, vattenfyllda blåsorna – kopporna – som är sjukdomens mest framträdande kännetecken. Varje blåsa ser ut som en liten droppe vatten på huden, och det är just denna blandning av prickar och vätskefyllda blåsor som gett sjukdomen dess folkliga namn. På latin heter sjukdomen varicella, ett namn som också gett upphov till namnet på varicella-zoster-viruset. Det svenska namnet ska inte förväxlas med smittkoppor (latin variola), som var en helt annan och betydligt allvarligare sjukdom.
Skillnaden mellan vattkoppor och smittkoppor
Trots de snarlika namnen är vattkoppor och smittkoppor två helt skilda sjukdomar. Smittkoppor orsakades av ett annat virus, hade en betydligt högre dödlighet och förklarades utrotad av WHO under 1900-talet efter en global vaccinationskampanj. Vattkoppor, däremot, är oftast en mild barnsjukdom som de allra flesta tillfrisknar helt från. Att namnen liknar varandra beror på att båda sjukdomarna ger "koppor" – alltså blåsor – på huden, men där slutar likheterna. Vill du förstå själva orsaken bakom vattkoppor kan du läsa vidare om viruset bakom sjukdomen.
Förväxla inte heller utslaget: vattkoppor liknar ibland andra hudbesvär. Hjälp att känna igen just vattkoppsutslaget finns under är det vattkoppor? och i jämförelsen med utslag som liknar vattkoppor.
Symtomen som gör sjukdomen igenkännbar
Det som historiskt gjort vattkoppor lätt att känna igen är det karakteristiska utslaget: små vätskefyllda, kliande blåsor som dyker upp i omgångar så att prickar, blåsor och skorpor finns samtidigt på huden. Ofta föregås utslaget av ett par dagars lätt feber och trötthet. Just denna kombination – spritt blåsutslag i olika stadier tillsammans med lindrig feber – har under lång tid varit kännetecknet på sjukdomen, även innan man visste något om viruset bakom. En genomgång av symtomen finns under symtom på vattkoppor och hur de utvecklas under utslaget och blåsorna.
En gammal sjukdom som länge förväxlades
Vattkoppor har sannolikt funnits lika länge som mänskligheten samlats i större grupper, men under lång tid sågs vattkoppor och smittkoppor som varianter av samma sjukdom. Först under 1700- och 1800-talen klargjorde läkare gradvis att det rör sig om två skilda sjukdomar med olika allvarlighetsgrad. En annan viktig pusselbit lades under 1900-talet, när det fastställdes att vattkoppor och bältros orsakas av samma virus – att den första infektionen ger vattkoppor och en senare återaktivering ger bältros. Den insikten är central för att förstå hela sjukdomsbilden, och vi beskriver den närmare under sambandet mellan bältros och vattkoppor.
Vaccinet och vägen mot bredare skydd
Det moderna vaccinet mot vattkoppor utvecklades under 1970-talet och bygger på ett försvagat, levande virus. Vaccinet ges i två doser och har använts brett i många länder under flera decennier, där det kraftigt minskat antalet fall. Du kan läsa mer om hur vaccinet fungerar under om vaccinet och om biverkningar av vaccinet. Hur olika länder hanterat vattkoppsvaccination beskrivs på sidan vattkoppor i andra länder.
Hur viruset sprids och varför nästan alla smittas
En viktig del av sjukdomens historia är just hur lätt den sprids. Varicella-zoster-viruset är ett av de mest smittsamma virus vi känner till och sprids både luftburet och genom kontakt med blåsvätska. Smittsamheten börjar dessutom redan ett par dygn innan utslaget syns och håller i sig tills alla blåsor torkat till skorpor. Den kombinationen förklarar varför sjukdomen historiskt nått i stort sett varje barn förr eller senare – och varför den länge betraktats som en oundviklig del av barndomen. Vill du förstå själva smittvägarna närmare kan du läsa om hur vattkoppor smittar och inkubationstiden.
Hur vanligt är vattkoppor i Sverige i dag?
Eftersom vattkoppor inte är anmälningspliktigt i Sverige saknas exakta siffror på antalet fall, men i praktiken har nästan alla svenskar haft sjukdomen innan vuxen ålder så länge ingen allmän vaccination funnits. De flesta fall är milda och sköts hemma med egenvård. Allvarliga komplikationer är ovanliga men förekommer, särskilt hos vuxna och i olika riskgrupper som gravida och personer med nedsatt immunförsvar. Mer om vilka som drabbas finns på sidan vem får vattkoppor.
Hur sjukdomen påverkat synen på barnsjukdomar
Vattkoppor har länge setts som en "vanlig" och oftast ofarlig barnsjukdom, ungefär som andra klassiska barnsjukdomar. Den synen har gjort att många föräldrar tidigare betraktat smittan som något barnet lika gärna kunde gå igenom tidigt. Samtidigt har kunskapen om att sjukdomen i sällsynta fall kan ge allvarliga komplikationer – och att den kan vara betydligt jobbigare för vuxna och i riskgrupper – gjort att fler länder valt att vaccinera brett. Det är mot den bakgrunden man ska se det svenska beslutet att införa vaccinet i barnvaccinationsprogrammet. Att viruset dessutom ligger kvar i kroppen och kan ge bältros senare i livet är ytterligare ett skäl till intresset för förebyggande skydd.
Ett skifte på gång: vaccinationsprogrammet 2027
Många länder har sedan länge allmän vaccination mot vattkoppor. Efter ett regeringsbeslut hösten 2025 inför Sverige nu vaccinet i det allmänna barnvaccinationsprogrammet från och med 2027. På sikt väntas detta göra sjukdomen betydligt ovanligare och samtidigt skydda de grupper som löper störst risk för ett svårt förlopp. Fram tills programmet fått full effekt kommer dock många fortfarande att smittas, och den som vill kan redan nu undersöka möjligheten att vaccinera sig privat. En samlad översikt finns på sidan om vaccinet mot vattkoppor.
Så här ser tidslinjen ut i korthet: vattkoppor och smittkoppor skiljdes åt under 1700–1800-talen, kopplingen till bältros klarlades under 1900-talet, vaccinet kom på 1970-talet, och i Sverige införs det i barnvaccinationsprogrammet 2027. Vill du veta vilka av våra källor som ligger bakom denna sida kan du läsa om våra källor och hur vi arbetar.
Varför heter sjukdomen vattkoppor?
Namnet kommer av de klara, vattenfyllda blåsorna som bryter ut på huden – varje blåsa liknar en liten vattendroppe, och "koppor" är ett gammalt ord för just blåsor eller upphöjningar. Det latinska namnet är varicella, vilket gett namn åt viruset.
Är vattkoppor och smittkoppor samma sjukdom?
Nej. Trots de liknande namnen är de helt olika sjukdomar med olika virus. Smittkoppor var en mycket allvarligare sjukdom som i dag är utrotad, medan vattkoppor oftast är en mild barnsjukdom. De förväxlades länge historiskt, men skiljs i dag tydligt åt.
Hur länge har det funnits vaccin mot vattkoppor?
Det moderna vaccinet utvecklades under 1970-talet och har använts i många länder i flera decennier. I Sverige har det hittills getts på särskild indikation eller privat, men det införs i det allmänna barnvaccinationsprogrammet från 2027. Läs mer under vaccinationsprogrammet 2027.