Bältros (herpes zoster) är en sjukdom som beror på att det vilande vattkoppsviruset – varicella-zoster-viruset – vaknar till liv igen. Det ger ett smärtsamt utslag med blåsor, oftast samlat i ett band på ena sidan av kroppen, vilket gett sjukdomen dess namn. Bältros är alltså nära släkt med vattkoppor: det är samma virus, men en annan fas av infektionen. Här går vi igenom vad som händer i kroppen, vilka som drabbas, hur allvarligt det är och varför tidig kontakt med vården kan vara värdefull. Den här sidan ger en översikt utifrån att bältros hänger nära ihop med vattkoppor – för djupare och alltid aktuell information om just bältros hänvisar vi till 1177 och din region.
Det viktigaste i korthet
- Bältros orsakas av samma virus som vattkoppor, som legat vilande.
- Utslaget är smärtsamt och bältesformat på en kroppshalva.
- Risken ökar med åldern och vid nedsatt immunförsvar.
- Bältros nära ögat ska bedömas av vården, gärna snabbt.
- Tidig kontakt med vården kan lindra och förkorta förloppet.
Bältros är vattkoppsviruset som vaknar igen
Efter genomgångna vattkoppor försvinner viruset aldrig helt ur kroppen. Det drar sig tillbaka och ligger vilande i nervceller, ofta i decennier, utan att ge några symtom. Hos en del personer vaknar det senare till liv igen och vandrar ut längs en nerv till huden, där det ger bältros. Det är alltså ditt eget gamla virus som blir aktivt på nytt – inte en ny smitta utifrån. Sambandet förklaras mer ingående på sidan om bältros och vattkoppor.
Varför vaknar viruset?
Exakt varför viruset vaknar just då är inte helt klarlagt, men det sker oftare i samband med stigande ålder eller när immunförsvaret tillfälligt är försvagat, till exempel vid annan sjukdom, kraftig stress eller vissa behandlingar. Ett friskt och vältränat immunförsvar håller normalt viruset i schack, och därför blir bältros vanligare ju äldre man blir.
Vilka drabbas av bältros?
Bältros kan i princip drabba alla som tidigare haft vattkoppor, eftersom viruset då finns vilande i kroppen. Det blir dock vanligare med åldern, framför allt efter 50–60 års ålder. Även personer med nedsatt immunförsvar löper större risk, oavsett ålder. Den som aldrig haft vattkoppor och inte är vaccinerad får inte bältros – men kan i stället få vattkoppor om de smittas.
Hur känns och ser bältros ut?
Bältros börjar ofta med smärta, sveda eller stickningar i ett avgränsat hudområde, ibland innan något syns. Därefter kommer ett blåsutslag i ett band på ena kroppshalvan, som sällan korsar kroppens mittlinje. Blåsorna kan klia och ömma och torkar efter hand in till skorpor. Det avgränsade, ensidiga mönstret är ett av de mest typiska dragen och skiljer bältros från vattkoppor, som i stället sprids över hela kroppen. Symtomen beskrivs steg för steg på sidan om symtom på bältros.
Hur allvarligt är bältros?
För de flesta läker bältros ut, men det kan göra mycket ont, och hos en del håller smärtan i sig länge efter att utslaget läkt. Detta tillstånd kallas postherpetisk neuralgi och blir vanligare med stigande ålder. Smärtan kan då påverka sömn och vardag under en längre tid, vilket är en av anledningarna till att bältros tas på allvar hos äldre. Bältros i ansiktet, särskilt nära ett öga, behöver bedömas av vården eftersom det i sällsynta fall kan påverka synen. Även personer med nedsatt immunförsvar kan få ett mer utbrett eller långdraget förlopp och bör kontakta vården tidigt.
Vad du själv kan göra under tiden
Vid sidan av den behandling vården kan ge går det att lindra besvären med enkel egenvård, ungefär som vid vattkoppor. Låt blåsorna vara i fred och pilla inte bort skorpor, så minskar risken för infektion och ärr. Mjuka, luftiga kläder som inte skaver mot det ömma området brukar kännas skönare, och det är bra att hålla huden ren. Var noggrann med handhygien, eftersom blåsvätskan kan smitta personer som aldrig haft vattkoppor. Mot smärtan kan vården ge råd om lämplig smärtlindring; ta upp det om värken är besvärlig.
Behandling och vaccin i korthet
Kontakta vården vid misstänkt bältros. Tidig behandling med antivirala läkemedel kan lindra besvären och förkorta förloppet, och effekten är ofta bäst om behandlingen sätts in tidigt. Mot smärtan kan vården också ge råd om lämplig smärtlindring. För den som vill minska risken att få bältros finns dessutom ett vaccin mot bältros, som främst rekommenderas äldre och vissa riskgrupper. Notera att detta är ett annat vaccin än vaccinet mot vattkoppor.
Vad du själv kan vara uppmärksam på
Eftersom bältros ofta börjar med smärta innan utslaget syns kan det vara svårt att förstå vad som händer i början. Får du en ihållande, avgränsad smärta eller sveda i ett hudområde på en sida av kroppen, och det sedan kommer blåsor i samma område, är det rimligt att tänka på bältros och kontakta vården. Du behöver inte ställa diagnos själv – ring 1177 om du är osäker. Är du osäker på om du över huvud taget haft vattkoppor tidigare, kan du läsa mer under kan man få vattkoppor två gånger, där kopplingen till bältros också tas upp.
Den här sidan ger en översikt om bältros eftersom det hänger ihop med vattkoppor. För utförlig och aktuell information om just bältros hänvisar vi till 1177 och din region.
Vanliga frågor
Är bältros samma sak som vattkoppor?
Det är samma virus men två olika sjukdomar. Vattkoppor är den första infektionen, oftast i barndomen. Bältros uppstår om samma virus, som legat vilande, vaknar igen senare i livet och ger ett smärtsamt utslag på en kroppshalva.
Kan man få bältros flera gånger?
De flesta får bältros högst en gång, men det går att få det mer än en gång, framför allt vid nedsatt immunförsvar. Får du återkommande eller långdragna besvär bör du ta upp det med vården.
Vem löper störst risk att få bältros?
Risken ökar tydligt med åldern, framför allt efter 50–60 år, och vid nedsatt immunförsvar. Den som har ett tillfälligt försvagat immunförsvar på grund av annan sjukdom eller behandling kan också vara mer utsatt. För vissa av dessa grupper kan ett vaccin mot bältros vara aktuellt efter en bedömning i vården.
Hur snabbt bör jag söka vård vid bältros?
Kontakta vården så snart du misstänker bältros, eftersom antiviral behandling gör mest nytta om den sätts in tidigt. Sök särskilt snabbt om utslaget sitter i ansiktet eller nära ett öga, eller om du har nedsatt immunförsvar.
Smittar bältros på samma sätt som vattkoppor?
Nej. Vid bältros är det främst blåsvätskan som kan smitta, och bara den som aldrig haft vattkoppor kan då bli sjuk – med vattkoppor, inte med bältros. Vattkoppor är betydligt mer smittsamt och sprids även via luftburna droppar. Mer om detta finns under sambandet mellan bältros och vattkoppor.