Vaccinets historia och utveckling

Vattkoppsvaccinet är inte någon nyhet. Det utvecklades redan på 1970-talet och har sedan dess använts brett i många länder. Det bygger på en försvagad form av viruset, den så kallade Oka-stammen, som togs fram i Japan. Att vaccinet har använts under så lång tid och i så stor omfattning gör att dess egenskaper och säkerhetsprofil är väl kända. I Sverige förs vaccinet in i det allmänna barnvaccinationsprogrammet 2027.

Vaccinet utvecklades på 1970-talet

Arbetet med ett vaccin mot vattkoppor inleddes på allvar under 1970-talet. Då lyckades forskare i Japan ta fram en försvagad variant av varicella-zoster-viruset, det virus som orsakar vattkoppor. Denna variant kallas Oka-stammen, efter den person vars virus användes vid framtagningen. Genom att försvaga viruset kunde man skapa ett vaccin som tränar immunförsvaret att känna igen och skydda mot sjukdomen, utan att ge själva vattkopporna. Vill du läsa mer om viruset bakom sjukdomen, se sidan om orsaken och varicella-zoster-viruset.

Oka-stammen utgör fortfarande grunden i de vattkoppsvaccin som används. Att ett och samma virusunderlag har använts under så lång tid bidrar till den samlade kunskapen om hur vaccinet fungerar. En översikt över vattkopporna som sjukdom och deras plats i historien finns på sidan om fakta och historik om vattkoppor.

Brett använt i många länder

Efter att vaccinet utvecklats började det användas i allt fler länder. I dag ingår vattkoppsvaccination i barnvaccinationsprogrammen i många delar av världen, och vaccinet har getts till mycket stora antal barn och vuxna under decennier. Den breda användningen är en av de viktigaste anledningarna till att man har god kunskap om vaccinet. Hur det ser ut i olika länder beskrivs på sidan om vattkoppor i andra länder.

Att Sverige inför vaccinet i barnvaccinationsprogrammet senare än vissa andra länder betyder alltså inte att vaccinet är oprövat. Tvärtom finns en lång internationell erfarenhet att luta sig mot. Den svenska tidsplanen beskrivs på sidan om vattkoppor i barnvaccinationsprogrammet 2027.

Ett levande försvagat vaccin

Vattkoppsvaccinet är ett så kallat levande försvagat vaccin. Det innehåller en kraftigt försvagad form av viruset, som kan väcka ett immunsvar utan att orsaka sjukdom på det sätt som ett naturligt virus gör. Levande försvagade vaccin har funnits länge inom vaccinationen mot flera sjukdomar och är en väl etablerad princip. Eftersom det är ett levande vaccin finns vissa hänsyn att ta:

• Det ges inte under graviditet.
• Det är oftast olämpligt vid kraftigt nedsatt immunförsvar.
• Det ges i två doser för att bygga upp ett gott skydd.

Mer om hur vaccinet är uppbyggt och fungerar finns på sidan om vaccinet mot vattkoppor.

Att principen med levande försvagade vaccin är väl beprövad bidrar till den samlade tryggheten. Liknande vacciner har använts mot flera andra sjukdomar under lång tid, och vattkoppsvaccinet ansluter till den traditionen. Det är också förklaringen till att vissa grupper inte rekommenderas vaccinet: gravida och personer med kraftigt nedsatt immunförsvar, exempelvis under cancerbehandling, hör till dem som behöver särskild hänsyn. För dem blir i stället omgivningens skydd viktigt.

Sverige inför vaccinet 2027

Efter ett regeringsbeslut hösten 2025 ska vaccin mot vattkoppor föras in i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Folkhälsomyndigheten förbereder införandet, och vaccinet blir en del av programmet från 2027. Det innebär att vattkoppsvaccination blir ett erbjudande inom den ordinarie barnvaccinationen, på samma sätt som skydd mot flera andra barnsjukdomar. Mer om vad detta innebär finns på sidan om vattkoppor i barnvaccinationsprogrammet 2027.

Den långa erfarenheten gör säkerhetsprofilen väl känd

Ett återkommande tema när det gäller vattkoppsvaccinet är just den långa erfarenheten. När ett vaccin har använts brett i decennier samlas mycket kunskap om hur vanliga olika reaktioner är och vad man kan förvänta sig. Det gör att säkerhetsprofilen är väl kartlagd. Liksom alla vaccin kan vattkoppsvaccinet ge övergående biverkningar, oftast lindriga, medan allvarliga reaktioner är ovanliga. Vad som kan förväntas beskrivs på sidan om biverkningar av vaccinet.

Den samlade erfarenheten är också en del av underlaget när myndigheter tar ställning till om ett vaccin ska ingå i ett nationellt program. Att Sverige nu inför vaccinet bygger på en lång internationell historik kombinerat med svenska bedömningar. Vill du veta vem som kan ha nytta av vaccinet redan i dag, se sidan om vem som bör vaccinera sig.

Vaccinet kan ges separat eller i kombination

Genom åren har vaccinet kommit att ges på två sätt: som ett separat vattkoppsvaccin eller i ett kombinationsvaccin som även skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. Båda bygger på samma försvagade Oka-stam och ges i två doser. Vilken variant som används avgörs av rekommendationerna och av vården. Mer om kombinationsvaccinet finns på sidan om kombinationsvaccin (MPR-V). Att det finns olika former gör att vaccinationen kan anpassas efter vad den enskilde redan har skydd mot, vilket är en fördel som vuxit fram i takt med den breda användningen.

Den långa historiken förklarar också varför vattkoppor länge varit en typisk barnsjukdom i länder utan allmän vaccination. Innan vaccinet började användas brett gick i princip alla igenom sjukdomen som barn. Hur synen på vattkoppor förändrats över tid hänger nära ihop med vaccinets utveckling, vilket beskrivs på sidan om fakta och historik om vattkoppor.

Vanliga frågor om vaccinets historia

När utvecklades vattkoppsvaccinet?

Vaccinet utvecklades på 1970-talet, då forskare i Japan tog fram den försvagade Oka-stammen av viruset. Sedan dess har vaccinet använts i många länder och getts till stora antal barn och vuxna. Det är alltså ett vaccin med lång internationell erfarenhet bakom sig.

Är vattkoppsvaccinet nytt och oprövat i Sverige?

Nej. Att Sverige inför vaccinet i barnvaccinationsprogrammet 2027 betyder inte att vaccinet är nytt eller oprövat. Det har använts brett internationellt i decennier, och dess egenskaper är väl kända. Den svenska tidsplanen handlar om när vaccinet blir en del av det ordinarie programmet, inte om när vaccinet började finnas.

Vad är Oka-stammen?

Oka-stammen är den försvagade form av varicella-zoster-viruset som togs fram i Japan på 1970-talet och som ligger till grund för vattkoppsvaccinen. Att samma underlag använts under så lång tid bidrar till den samlade kunskapen om vaccinet. Vid frågor om vaccination kan du vända dig till 1177 eller din vårdcentral.